Äntligen, ja äntligen så är jag på väg till Kina.
Denna resa har jag önskat att få göra i några år och nu så blir den äntligen av. Tack underbara mamma och pappa och ni andra för att jag kan genomföra resan. Älskar er.
Det är jag och min syster Karin som åker för att hälsa på vår mellansyster, Anna. Anna bor ju i Kina sedan några år och arbetar på Svenska skolan i Beijing. Turligt nog har skolan ledigt nästa vecka, just när vi kommer = perfekt. Anna har lagt upp ett program för hela vår vistelse och hon brukar vara en duktig guide så jag behöver inte oro mig för att missa något.
Så, imorgon, fredagen den 1 april kl 13 lyfter planet från Landvetter.
Jag får se om jag hinner skriva något här under resan, annars så blir det en låååååång sammanfatning.
På återseende
torsdag, mars 31, 2011
torsdag, mars 10, 2011
ATTANS RACKANS
Attans rackans, förbenade skit - jag har fått magsår/katarr.
Under helgen som gick så kändes magen lite konstigt med småverk och konstiga suuuuug. Och natten mellan söndag och måndag sov jag ingenting p g a all värk. Eftersom verken blev intensivare under måndagen åkte jag till akuten på NÄL. Efter flera timmars väntan och undersökning och provtagningar så fick jag prova medicin mot magsår - och värken mildrades, sååååååå skönt.
Nu är det torsdag och värken finns kvar fast inte så intensiv och smärtsam. Hoppas, hoppas att den snart försvinner. Jag har inte råd att vara sjukskriven och inte tid att vara sjuk och borta från jobbet heller. Hmmm inga goda konsekvenser som på något vis mildrar mitt magsår. Istället får jag fokusera mig på att jag faktiskt är glad - glad att värken inte är något annat, att det inte är cancern som spridit sig och satt sig på tarmarna.
Jag vet inte varför jag får problem med magen nu, nu när saker och ting börjar att landa efter en mycket turbulent period. Det är visserligen en del "små" problem kvar som jag inte kan styra över och dom är ganska påfrestande. Jag kan inte riktigt börja andas ännu så det är kanske inte konstigt att kroppen reagerar och inte orkar stå emot mer.
Men, men. Det finns allt många ljusa bitar i mitt liv också just nu. Jag och barnen har landat i vårt nya hem, i en jätte fin lägenhet i Misteröd, strax utanför Uddevalla. Lägenheten ligger på markplan med egen altan på baksidan och en liten gräsplätt på framsidan. Bilen får en egen carport också. Misteröd ligger strax intill vattnet så det tar bara 10 min att cykla till stranden. Skogen finns alldeles runt husknuten och det kryllar av barn i Simon och Felicas åldrar i området.
Simon och felicia står framför vår entré.
Här sitter Simon och hans kompis Linus och Felicia och fikar. Första fikastunden ute på vår altan.
Här går vi på upptäcktspromenad i skogen bakom bostaden. Vi gick genom skogen och kom fram till Herrestads kyrka på andra sidan berget
Under helgen som gick så kändes magen lite konstigt med småverk och konstiga suuuuug. Och natten mellan söndag och måndag sov jag ingenting p g a all värk. Eftersom verken blev intensivare under måndagen åkte jag till akuten på NÄL. Efter flera timmars väntan och undersökning och provtagningar så fick jag prova medicin mot magsår - och värken mildrades, sååååååå skönt.
Nu är det torsdag och värken finns kvar fast inte så intensiv och smärtsam. Hoppas, hoppas att den snart försvinner. Jag har inte råd att vara sjukskriven och inte tid att vara sjuk och borta från jobbet heller. Hmmm inga goda konsekvenser som på något vis mildrar mitt magsår. Istället får jag fokusera mig på att jag faktiskt är glad - glad att värken inte är något annat, att det inte är cancern som spridit sig och satt sig på tarmarna.
Jag vet inte varför jag får problem med magen nu, nu när saker och ting börjar att landa efter en mycket turbulent period. Det är visserligen en del "små" problem kvar som jag inte kan styra över och dom är ganska påfrestande. Jag kan inte riktigt börja andas ännu så det är kanske inte konstigt att kroppen reagerar och inte orkar stå emot mer.
Men, men. Det finns allt många ljusa bitar i mitt liv också just nu. Jag och barnen har landat i vårt nya hem, i en jätte fin lägenhet i Misteröd, strax utanför Uddevalla. Lägenheten ligger på markplan med egen altan på baksidan och en liten gräsplätt på framsidan. Bilen får en egen carport också. Misteröd ligger strax intill vattnet så det tar bara 10 min att cykla till stranden. Skogen finns alldeles runt husknuten och det kryllar av barn i Simon och Felicas åldrar i området.
Simon och felicia står framför vår entré.
Här sitter Simon och hans kompis Linus och Felicia och fikar. Första fikastunden ute på vår altan.
Här går vi på upptäcktspromenad i skogen bakom bostaden. Vi gick genom skogen och kom fram till Herrestads kyrka på andra sidan berget
lördag, december 18, 2010
SKÖN LÖRDAG
Har idag en "mellandag". Och imorgon är det sista rycket.....
Just nu sitter jag i köket hos mamma ochh pappa i Kungsviken, mmmmmm här är så gott att vara. Igår flyttade jag hit för att bo här tills efter julhelgen, för nu är jag nämligen mittemellan två boenden. Igår packade jag ner det sista (som är mitt) i huset och knödde in allt i garaget - där får det stå tills flyttlasten går till Misteröd. Idag är det L´s tur att ta sina saker och imorgon ska det städas. Jag får erkänna att jag är lite trött i kroppen. Packningen har inte riktigt gått som jag planerade så det har blivit mycket packning på kvällarna efter att barnen har lagt sig. Men, men.....allt ordnar sig till slut.
Nu slappar jag gott och gör INGENTING, vilken lyx.
I förmiddags var jag och mamma på Göken och handlade lite "bra ha grejer" och nya nattkläder till barnen. Felicia fick ett nattlinne med Betty Boop, och Simon fick en pyjamas med en motorcross cykel på. Jag tror att de blir väldigt nöjda.
Efter städningen imorgon ska jag hämta barnen hos L och det ska bli SÅÅÅ spännande att höra hur Felicia hade det i fredags när hon var på disco. Hon har verkligen längtat efter detta. I torsdags hade hon mannekäng för mig, för hon visste inte riktigt vilket plagg hon skulle välja och hon ville ha min hjälp (hm, precis som om JAG skulle veta vad som är modernt idag, ha, ha).
Nu ska jag läsa GP, igen, och sedan ....ingenting......igen....utan bara vara.
Just nu sitter jag i köket hos mamma ochh pappa i Kungsviken, mmmmmm här är så gott att vara. Igår flyttade jag hit för att bo här tills efter julhelgen, för nu är jag nämligen mittemellan två boenden. Igår packade jag ner det sista (som är mitt) i huset och knödde in allt i garaget - där får det stå tills flyttlasten går till Misteröd. Idag är det L´s tur att ta sina saker och imorgon ska det städas. Jag får erkänna att jag är lite trött i kroppen. Packningen har inte riktigt gått som jag planerade så det har blivit mycket packning på kvällarna efter att barnen har lagt sig. Men, men.....allt ordnar sig till slut.
Nu slappar jag gott och gör INGENTING, vilken lyx.
I förmiddags var jag och mamma på Göken och handlade lite "bra ha grejer" och nya nattkläder till barnen. Felicia fick ett nattlinne med Betty Boop, och Simon fick en pyjamas med en motorcross cykel på. Jag tror att de blir väldigt nöjda.
Efter städningen imorgon ska jag hämta barnen hos L och det ska bli SÅÅÅ spännande att höra hur Felicia hade det i fredags när hon var på disco. Hon har verkligen längtat efter detta. I torsdags hade hon mannekäng för mig, för hon visste inte riktigt vilket plagg hon skulle välja och hon ville ha min hjälp (hm, precis som om JAG skulle veta vad som är modernt idag, ha, ha).
Nu ska jag läsa GP, igen, och sedan ....ingenting......igen....utan bara vara.
fredag, december 03, 2010
SPYYYYYYY
Jag är så trött på mitt ex så jag kan spyyyyyyyyyy.
Igår hände det igen, ops, han kom inte till dottern utvecklingssamtal(han kom inte på Simons heller, missade även Simons båda inskolningssamtal med fritids och skolan).
Vi hade fått ca 25 tider av läraren att välja ut vilka som passade oss bäst. Det var enbart vid en ända tid som L kunde, och denna tid fick vi. Jag såg t o m när L la in datumet i sin mobiltelefon. Och så kommer han inte........Gud vad jag skämdes......
Felicia blev ledsen då hon ville visa oss båda sin raket och läsa upp sina sagor som hon skrivit, nu var det BARA jag som fick se och höra.
Jag är såååååå trött på att höra "jag glömde.....", "jag hade inte lagt in i kalendern....". Det konstiga är att han ALDRIG glömmer sina pass på Friskis & Svettis. För mig handlar det om prioritering och det är uppenbart vad L prioriteriar. Och vem tror ni det är som måste förklara för barnen??????
Varför kan L gå på sina träningar men inte låta barnen gå på sina aktiviteter????
Varför får aldrig barna vara ensamma med sin pappa????
Hmmmmmmmm, nej nu ska jag inte spy mer för denna gången, men som ni förstår så finns det massor som jag har synpunkter på......
Igår hände det igen, ops, han kom inte till dottern utvecklingssamtal(han kom inte på Simons heller, missade även Simons båda inskolningssamtal med fritids och skolan).
Vi hade fått ca 25 tider av läraren att välja ut vilka som passade oss bäst. Det var enbart vid en ända tid som L kunde, och denna tid fick vi. Jag såg t o m när L la in datumet i sin mobiltelefon. Och så kommer han inte........Gud vad jag skämdes......
Felicia blev ledsen då hon ville visa oss båda sin raket och läsa upp sina sagor som hon skrivit, nu var det BARA jag som fick se och höra.
Jag är såååååå trött på att höra "jag glömde.....", "jag hade inte lagt in i kalendern....". Det konstiga är att han ALDRIG glömmer sina pass på Friskis & Svettis. För mig handlar det om prioritering och det är uppenbart vad L prioriteriar. Och vem tror ni det är som måste förklara för barnen??????
Varför kan L gå på sina träningar men inte låta barnen gå på sina aktiviteter????
Varför får aldrig barna vara ensamma med sin pappa????
Hmmmmmmmm, nej nu ska jag inte spy mer för denna gången, men som ni förstår så finns det massor som jag har synpunkter på......
torsdag, november 18, 2010
EN NY MORGONDAG
NU tar jag mig äntligen tid att skriva i min blogg. Jag blev så inspirerad att börja skriva igen då en vän, som jag inte haft kontakt med på länge, nämnde att hon (och hennes mamma) brukade läsa min blogg.
Joooo, tankarna har allt funnits att gå in och skriva lite kort om vad som händer runt mig, men......jag tar mig inte tid......men nu jäklar.
Vad har då hänt sedan sist???? Jo, en hel del.
I våras kom kom jag och L till insikt om att vi mår nog bäst av att leva separerade från varandra och därmed ansökte vi om skillsmässa. Trots att initiativet kom från mig var detta ett gemensamt beslut och L verkade inte alls främmande för det då han anpassade sig snabbt i sin nya roll, han träffade en ny kvinna och introducerade henne t o m för barnen innan jag hann fatta någonting......
Men, men, vi bestämde oss för att dela ansvaret över barnen och därmed dela umgänget med dom. Hmmmm, jag hade fördomar om hur detta skulle fungera och tyvärr......de har besannats. Nu har L uppgett att det är nog bäst att barnen bor hos mig under veckorna och att de är hos honom varannan helg. Det är bra att han själv tog initiativ till detta beslut då jag har åsikter om hur han skötte sitt föräldraskap - listan blev lång på anmärkningar.
Och så blev huset sålt, det kära lilla huset utefter Gullmarn. Det är med både glädje och sorg att det blev så. Sorgen är att stället är fyllt med många goa minnen, bl a barnens första levnads år, killarnas studenter, midsommar- och nyårsfester, alla goa grannar, min mentala resa i cancern...... Glädjen är att få ett avslut på det tidigare livet, nu går jag och barnen vidare till något nytt, ett liv utan L.
Det nya livet innebär boende på Misteröd, ett område som ligger nordväst om Uddevalla, strax före Sunningen. Det tar 5 min att cykla till vattnet, 5 min att åka bil till Torp och 5 min in till centrala Uddevalla. Jag tror att detta är ett bra ställe för mig att landa på och att få hämta andan, att jag får tid att fundera över vad jag vill göra av mitt och barnens liv.
Vad är det mer som hänt??? Jo, på höstlovet hade eleverna på fritids uppträdande. Felicia var då med och sjöng en sång skriven av en ung tjej som heter Lina, "Utan dig" tror jag att den heter. Det är en sorglig låt om en vänskap som tar slut eftersom den ena flickan dör i sjukdom. Felicia sjöng sången med en sådan inlevelse att flera av dom vuxna grät, även jag. Jag tror att ni förstår att jag är en stolt mamma.
Och Simon då??? Jo han har anpassat sig väldigt bra till skolan. När jag frågar vad som hänt under dagen (förväntar mig att få höra om alla nya ämnen) säger han "Idag blev jag kompois med....." Simon trivs verkligen med att ha börjat i förskola. Min lille kille har blivit så stor, så stor.
Ja, detta är lite vad som hänt mig under hösten 2010. Vad har hänt hos dig/er? Jag blir väldigt glad om ni gör en kommentar, då vet jag hur många som läst bloggen också.
Kramisar
Joooo, tankarna har allt funnits att gå in och skriva lite kort om vad som händer runt mig, men......jag tar mig inte tid......men nu jäklar.
Vad har då hänt sedan sist???? Jo, en hel del.
I våras kom kom jag och L till insikt om att vi mår nog bäst av att leva separerade från varandra och därmed ansökte vi om skillsmässa. Trots att initiativet kom från mig var detta ett gemensamt beslut och L verkade inte alls främmande för det då han anpassade sig snabbt i sin nya roll, han träffade en ny kvinna och introducerade henne t o m för barnen innan jag hann fatta någonting......
Men, men, vi bestämde oss för att dela ansvaret över barnen och därmed dela umgänget med dom. Hmmmm, jag hade fördomar om hur detta skulle fungera och tyvärr......de har besannats. Nu har L uppgett att det är nog bäst att barnen bor hos mig under veckorna och att de är hos honom varannan helg. Det är bra att han själv tog initiativ till detta beslut då jag har åsikter om hur han skötte sitt föräldraskap - listan blev lång på anmärkningar.
Och så blev huset sålt, det kära lilla huset utefter Gullmarn. Det är med både glädje och sorg att det blev så. Sorgen är att stället är fyllt med många goa minnen, bl a barnens första levnads år, killarnas studenter, midsommar- och nyårsfester, alla goa grannar, min mentala resa i cancern...... Glädjen är att få ett avslut på det tidigare livet, nu går jag och barnen vidare till något nytt, ett liv utan L.
Det nya livet innebär boende på Misteröd, ett område som ligger nordväst om Uddevalla, strax före Sunningen. Det tar 5 min att cykla till vattnet, 5 min att åka bil till Torp och 5 min in till centrala Uddevalla. Jag tror att detta är ett bra ställe för mig att landa på och att få hämta andan, att jag får tid att fundera över vad jag vill göra av mitt och barnens liv.
Vad är det mer som hänt??? Jo, på höstlovet hade eleverna på fritids uppträdande. Felicia var då med och sjöng en sång skriven av en ung tjej som heter Lina, "Utan dig" tror jag att den heter. Det är en sorglig låt om en vänskap som tar slut eftersom den ena flickan dör i sjukdom. Felicia sjöng sången med en sådan inlevelse att flera av dom vuxna grät, även jag. Jag tror att ni förstår att jag är en stolt mamma.
Och Simon då??? Jo han har anpassat sig väldigt bra till skolan. När jag frågar vad som hänt under dagen (förväntar mig att få höra om alla nya ämnen) säger han "Idag blev jag kompois med....." Simon trivs verkligen med att ha börjat i förskola. Min lille kille har blivit så stor, så stor.
Ja, detta är lite vad som hänt mig under hösten 2010. Vad har hänt hos dig/er? Jag blir väldigt glad om ni gör en kommentar, då vet jag hur många som läst bloggen också.
Kramisar
fredag, oktober 08, 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)