Jag har blivit kränkt, kränkt av Försäkringskassan.
Tänk att få denna upplevelse av en myndighet som är tänkt att hjälpa den enskilde, hur maktlös känner man sig inte då????.
Jag känner mig misstrodd och som om jag har gjort något "fel", fastän det ända jag vill är att komma tillbaka till min arbetsplats och börja jobba igen. OK, nu arbetar jag ju med människor, människor som har svårigheter av olika slag, men de är värda ett proffesionellt bemötande och det känner jag att jag inte är tillräckligt stark för att kunna ge ännu.
Jag måste få lov att bli stark inom både det fysiska och psykiska tillståndet för att känna mig "hel igen". Men så tänker tydligen inte Försäkringskassan. Mitt "tillstånd" ska inte enbart vara riktad mot mina arbetsuppgifter utan mot HELA arbetsmarknaden = Vilken arbetsförmåga har jag?
Ska jag söka nytt jobb? Eller vad menar dom?
Opps nu får jag ytterliggare en ny handläggare... undrar hur denne tänker????
Jaha, de Medicinska underlagen från mina läkare är inte tillräckliga, ni behöver mer information, mer information som stödjer min oförmåga att arbeta med handikappade människor just nu???? Mitt mentala tillstånd???? Sekundär diagnos???? Vaaaaa. Är jag psykiskt sjuk......................????????
Jag försöker beskriva hur jag mår och hur det är att drabbas av en sjukdom som det finns en stor risk att jag inte överlever ... " Ja, det vet jag väl att du kan dö, men..." så fortsätter handläggaren förklara regelverket.
Vaaa... hörde hon mig inte.... var finns empatin..... var finns människan????.
Jag vill ju tillbaka, min arbetsgivare har ju anpassade arbetsuppgifter och kan omplacera mig ... varför säger då den ena handläggaren att den andre har gjort fel men att man inte kan justera det... Jag fattar ingenting........
Fattar ni att jag satt och grät i en halvtimme efter detta samtal... Vad göra????
JO....Jag skaffade mig ett ombud (min syster) och gav henne fullmakt att få full insyn i ärendet och föra min talan samtidigt som jag avsade mig all telefonkontakt med Försäkringskassan.
Sen koncentrerade jag mig på att återgå till arbetsplatsen, det fanns en plan sedan tidigare och den kändes helt ok att följa för mig och min chef. Jag har verkligen tur som har en så BRA arbetsplats med positiva kollegor som har en så empatisk förmåga och som SER människan......Dom är helt underbara.
Jaaaaa, till slut så ringde en chef och beklagade sig med systemet..... och regelverket som inte cheferna reglerar över... (fuck You tänkte jag) .... och Fsk tänker inte sätta "stopp för" mig.---olyckligt att just jag har drabbats av omorganisation (byte av handläggare)....
Jag lovar er att den dan jag är tillräckligt stark, så ska jag skicka in ett Klagomål till Försäkringskassan. Ett klagomål som berör den enskilda människan OCH dess organisationsnivån. Man kan INTE ha ett regelverk som är anpassat till alla sjukdomstillstånd och som är helt rigidt. Det är ju inte människan som ska anpassa sig till det befintliga systemet utan systemet som ska anpassa sig till den enskilde.
Eller ska jag kanske bli politiker ..?? Vad tycker du???